%){kind=logo}
Cannabis (hampa) som läkemedel
Den här sidan kommer förmodligen att skapa mest uppståndelse hos de traditionellt skolade läsarna, som blivit intalade att cannabis inget annat är än ett narkotikum som följaktligen är belagt med totalförbud. Innehållet baseras uteslutande på etablerade medicinska studier, forskningsrapporter, artiklar och intervjuer med läkare, vilka refereras med jämna mellanrum.
Det medicinska bruket av växtfamiljen Cannabis sativa har pågått under minst 3500 år. Spår av detta finner man i Europa, Asien och Afrika, och i många kulturer har hampa varit den mest använda medicinalväxten.
Ett flertal etablerade källor i USA och Europa hävdar att cannabis skulle kunna ersätta 10% till 20% av alla de mediciner som skrivs ut idag. Dessutom skulle 40% till 50% av alla nu sålda mediciner kunna innehålla någon form av cannabisextrakt om forskningen blev tillåten.
Under sextio år var cannabisextrakt det mest använda smärtstillande medlet i USA, fram till återupptäckten av aspirin omkring år 1900. Hälften av alla mediciner som såldes i USA mellan åren 1842 och 1900 utgjordes av cannabisextrakt. Mellan 1850 och 1937 var mediciner baserade på cannabis de mest utskrivna, för över etthundra olika sjukdomstillstånd.
Källor: den av USA:s regering finansierade Therapeutical Potential of Marijuana, Cohen & Stillman, 1976; Marijuana as Medicine, Roger Roffman, 1980; Marijuana Medical Papers, med. dr Tod Mikuriya, 1972; även avhandlingar av dr Norman Zinberg; dr Andrew Weil; dr Lester Grinspoon; och rapporterna från U.S. Government´s Presidential Commission (Shafer Commission) från 1969 till 1972; dr Raphael Mechoulam på universitetet i Tel Aviv/Jerusalem, 1964-84; W.B. O’Shaugnessy monografi, 1839; och Jamaican studies I & II, 1968-74; studier i Costa Rica år 1982; koptiska studier i USA år 1981; Ungerlieder; militära studier i USA från 1950 och 1960-talen.
Astma
Mer än 15 miljoner amerikaner lider av astma. Att röka cannabis skulle kunna hjälpa 80% av dessa med sina besvär, och därtill lägga 30 till 60 miljoner livsår åt hela USA:s befolkning.
"Att ta en holk marijuana har visat sig stoppa en astmaattack." säger dr Donald Tashkin på UCLA (University of California Los Angeles). I litteraturen hittar vi belägg för att cannabis har använts i tusentals år mot astmaanfall. Under 1800-talet kunde man läsa i läkartidskrifter att de som led av astma "välsignade" indisk hampa som deras livräddare.
(Tashkin, Dr. Donald, UCLA Pulmonary Studies, 1969-92; Ibid., asthma studies, 1969-1976; Cohen, Sidney, & Stillman, Therapeutic Potential of Marijuana, 1976; Life Insurance Actuarial rates; Life shortening effects of childhood asthma, 1983.)
Grön starr
Grön starr är ett tillstånd i vilket den drabbade gradvis förlorar synen, detta orsakar 14% av det totala antalet fall av blindhet i USA.
Att röka cannabis skulle kunna hjälpa 90% av dessa drabbade, 2 500 000 bara i USA. Rökningen visar sig vara två till tre gånger mer effektiv än vanlig medicinering för att minska vätsketrycket i ögonen. Dessutom har rökningen av cannabis inga giftiga biverkningar på lever och njurar, ej heller uppstår risken med plötslig död som förekommer i samband med bruket av de lagliga preparaten som skrivs ut mot grön starr. Många ögonläkare i California brukar diskret tipsa sina patienter med grön starr att skaffa sig marijuana som ett komplement (eller för att lindra) de giftiga medicinerna.
(Harvard; Hepler & Frank, 1971, UCLA; Medical College of Georgia; University of North Carolina School of Medicine, 1975; Cohen & Stillman, Therapeutic Potential of Marijuana, UCLA, 1976; National Eye Institute.)
Tumörer
En tumör består av en klump med svullen vävnad. Forskare på Medical College of Virginia upptäckte att cannabis är en otroligt användbar ört som kan reducera många sorters tumörer, både godartade och elakartade.
Dessa studier i tumörbehandling iscensattes av DEA och andra federala instanser i USA efter att de fått felaktiga uppgifter om att rökning av cannabis eventuellt orsakar problem med immunförsvaret. När undersökningen senare visade att behandling av tumörer med cannabis istället verkade leda till ett medicinskt genombrott 1975, kom direktiv från DEA och National Institute of Health att upphöra med allt stöd till forskning och rapportering.
Illamående (t.ex. aids, cancerterapi, sjösjuka, åksjuka)
Behandling med kemoterapi kan bidra till att få cancer och aids under kontroll, men det kan också leda till svåra bieffekter, inklusive illamående. I California genomfördes mellan 1979 och 1984 ett forskningsprogram under ledning av dr Thomas Ungerleider för att undersöka effekterna av marijuana på cancer. Dr Ungerleider konstaterade att marijuana är den bästa metoden att kontrollera illamående under behandling med kemoterapi.
De mediciner som skrivs ut mot illamående p.g.a. kemoterapi kommer i tablettform, som patienterna ofta kastar upp igen efter att ha försökt svälja dem. Eftersom cannabis kan inhaleras som rök, förblir det i kroppen och verkar även om patienten kräks.
Hur länge ska lagstiftningen göra det omöjligt för döende cancerpatienter att få lindring genom cannabis?
I USA har hundratals patienter med epilepsi, cancer och aids arresterats därför att de själva odlar den medicin som förnekas dem.
Epilepsi, ms, ryggsmärtor och muskelryckningar
Cannabis verkar välgörande för 60% av alla epileptiker. Det är den bästa behandlingen för många typer av epilepsi, men inte alla, och även för de trauman som kommer efter ett anfall. Cannabisextrakt visar sig vara mer effektivt än Dilantin, vilken är en vanlig medicin mot epilepsi som har svåra bieffekter. I tidskriften Medical World News kunde man år 1971 läsa: "Marijuana... är troligen den starkaste medicinen mot epilepsi som läkarvetenskapen känner till idag." (Mikuriya, Marijuana Medical Papers 1839-1972, sidan xxii.)
De epileptiker som brukar cannabis drabbas av mildare anfall än de anfall som epileptiker som brukar konventionella läkemedel upplever. På samma sätt upplever patienter med MS (multipel skleros) en lindring av att inta cannabis, då deras symptom är störningar i nervsystemet, muskelförtvining, ryckningar etc. Spasmer och ansträngda muskler kan också behandlas med cannabis, antingen genom att röka det eller genom att lägga på ett örtpaket eller grötomslag.
Unga plantor av hampa som ännu inte har blommat, tillhandahåller CBD (cannabidioliska syror). CBD har många användningsområden som antibiotika, bl.a. i behandlingen av gonorré. En studie som genomfördes i Florida, USA visade också att CBD kunde behandla herpes. För i stort sett alla sjukdomar eller infektioner som går att behandla med Teramycin, får man ett bättre resultat med cannabispreparat, visar en studie som genomfördes i dåvarande Tjeckoslovakien åren 1952-1955. Så sent som 1989 publicerade tjeckerna jordbruksstrategier för att odla hampa rik på cannabidiol.
Artrit, herpes, cystisk fibros, reumatism
cannabis är en topisk smärtstillare. I USA innehöll de flesta omslag cannabisextrakt fram till 1937. I Sydamerika fram till 1960-talet behandlades reumatism med hampblad och/eller blomtoppar upphettade i vatten eller alkohol och sedan placerade på ömmande leder. Denna typ av örtmedicin används fortfarande i jordbruksområden i Mexico, Central- och Sydamerika, och av spansktalande i USA som smärstillare vid artrit.
Direktkontakt med THC dödade herpesvirus i en studie som genomfördes på University of South Florida (Tampa) år 1990 av dr. Gerald Lancz, som dock varnar och säger att "marijuanarökning botar inte herpes". Obekräftade uppgifter hävdar att knoppar med hög halt av THC, uppblötta i alkohol och mosade till en massa, torkar ut och helar herpes snabbare.
Lungrening och slemlösning
Cannabis är den bästa naturliga slemlösaren när det gäller att rensa lungorna från föroreningar, damm och slem som kommer av tobaksrök.
Marijuanarök utvidgar effektivt lungornas luftkanaler, bronkerna, vilket ökar syretillförseln. Cannabis är det bästa naturliga bronkutvidgande medlet för 80% av befolkningen, resterande 20% kan ibland uppvisa små negativa reaktioner.
Statistiska belägg finns även för att tobaksrökare lever längre om de emellanåt röker cannabis, i måttliga mängder.
Miljontals amerikaner har slutat röka tobak till förmån för cannabis, vilket inte är så populärt bland tobaksfabrikanterna och deras starka lobbyverksamhet i USA:s regering, ledd av senator Jesse Helms. Efter att ha utnyttjat en hundra år gammal lag i USA har man sett till att mellan 400 och 6000 kemikalier kan tillföras den tobak som säljs. Hur stort antal kemiska tillsatser som finns i tobaken har man också sett till att den allmänheten i USA inte "har rätt" att veta.
Många joggare och långdistanslöpare känner att cannabis renar deras lungor, vilket ger dem längre uthållighet.
Bevis finns för att cannabisbruk kan förlänga folks liv mellan ett och två år, men bruket kan också få folk i fängelse och de kan även förlora vårdnaden om sina barn för att de brukat en av de säkraste läkemedlen vi känner.
Sömn och avkoppling
Cannabis sänker blodtrycket, utvidgar blodkärlen och sänker kroppstemperaturen med i genomsnitt en halv grad, vilket motverkar stress. De som brukar cannabis på kvällen talar ofta om god nattsömn.
Att bruka cannabis ger de flesta en mer fullständig sömn med maximal tid då hjärnfrekvensen befinner sig i alfastadiet, i jämförelse med traditionella sömnmedel som man kan köpa på apoteket.
Utskrivna "säkra" sömnmedel är oftast inget annat än försök att kemiskt kopiera verkligt farliga växter som t. ex. alruna, bolmört och belladonna. Så sent som 1991 kämpade läkare, apoteksbolag och läkemedelstillverkare i USA mot nya lagförslag som skulle begränsa användandet av dessa ofta missbrukade substanser (Los Angeles Times, 2 april 1991).
Till skillnad från valium ökar inte cannabis effekten av alkohol. Beräkningar gör gällande att cannabis skulle kunna ersätta över 50% av alla sömnmedel.
Under 1970- och 1980-talen har man i USA behandlat tiotusentals tonåringar med starka kemiska preparat för att de ska sluta med sitt cannabisbruk. Dessa kemiska preparat får dem inte bara att sluta, 20% till 40% av dessa ungdomar riskerar också att drabbas av kroniska skakningar för resten av livet, enligt U.S. Center for Disease Control i Atlanta. De utskrivna nervgifterna som ungdomarna får är kemiskt besläktade med bekämpningsmedel inom jordbruket och stridsgasen sarin, men huvudsaken är att de inte blir "höga" av fortsatt missbruk.
Hundratals privata drogrehabiliteringscenter i USA lever gott på att hålla alla myter vid liv, då det finns stora pengar att tjäna på att ge unga människor livsfarliga "avgiftningsprogram" och andra "behandlingar" mot "missbruk av marijuana."
Emfysem
Forskningen på cannabis visar också att ett måttfullt bruk även kan vara verksamt på de flesta som lider av lättare emfysem. Det skulle kunna höja deras livskvalitet och öka deras livslängd.
Sedan 1976 sade USA:s regering och DEA att sidoeffekterna, att bli "hög", är oacceptabla, oavsett hur många år eller liv cannabis skulle kunna rädda. Även om ca 60 miljoner amerikaner har prövat marijuana och mellan 25 och 30 miljoner fortfarande röker marijuana för att koppla av, eller tar det ansvarsfullt varje dag som en typ av läkemedel, utan ett enda rapporterat fall av att någon dött av överdosering — någonsin.
All forskning som gjorts på cannabis och blodets syretillförsel, visar att alla symptom i form av t.ex. bröstsmärtor, värk, andningssvårigheter och huvudvärk i samband med höga halter av luftföroreningar kan motverkas med måttlig cannabisrökning.
I december 1989 sade USA:s regerings ledande forskare på lungforskning, Dr Donald Tashkin, att man inte kan få eller utveckla emfysem med cannabisrökning.
Stress och migrän
Cannabis ger utmärkta preparat för att dämpa stressymptom, som många moderna människor dämpar med kemiska medel, valium eller alkohol. Den berusning som cannabis kan ge varierar med individens psyke och fysik samt dennes sociala miljö, den vanligaste effekten är dock ett avslappnat, lätt euforiskt tillstånd i vilket tiden tycks sakta ner och mottagligheten för synintryck, ljud och andra känsloförnimmelser ökar.
Tobaksrökning drar samman lungornas artärer, medan cannabis vidgar dem. Då spänningshuvudvärk till följd av migrän beror på muskelsammandragningar i artärerna i kombination med en förslappning av venerna, bidrar cannabis med en förändring i de blodkärl som täcker hjärnan och migränen släpper. Detta blir synbart när den som brukar cannabis får röda ögon, då ögonen är förlängningar av hjärnan. Till skillnad från andra läkemedel har cannabis ingen uppenbar effekt på resten av blodomloppet, förutom en något förhöjd hjärtrytm i det ögonblicket cannabispreparatet börjar verka.
Aptit
De som brukar cannabis känner ofta (men inte alltid) en ökad aptit, vilket gör cannabis till en av de bästa medicinerna som finns mot t.ex. anorexia.
Även personer med cancer i buskpottkörteln skulle kunna hjälpas till ett bättre och längre liv med hjälp av cannabis.
Förbudet upphör i USA
Hösten 1996, efter tjugo års hårdnackat totalförbud, tillät USA:s regering cannabis att åter användas inom läkarvården. Detta efter att tiotusentals läkare kämpat för rätten att kunna skriva ut cannabispreparat som lindring åt obotliga och döende patienter. Nu växer särskilda "klubbar" upp i USA som enbart släpper in de som kan visa upp ett läkarintyg. Dessa samlingspunkter får ofta karaktären av en restaurang eller underhållningslokal med en varmt familjär och uppmuntrande stämning, vilket kan vara nog så viktigt för individer vars liv snabbt går mot sitt slut.
Salivreducering
Att röka cannabis ger också en torrare känsla i munhålan och svalget, detta skulle kunna ersätta de ofta giftiga preparat som används för detta ändamål av bl.a. tandläkare. Detta indikerar även att man med cannabis skulle kunna behandla magsår.
Aids, depressioner etc.
En välkänd effekt av THC är den upprymda känslan i psyket, man blir "hög". De som röker cannabis på den karibiska ön Jamaica prisar ”ganjans” välgörande effekter vid meditation, koncentration, medvetandehöjning och för att den bidrar till ett tillstånd av välbefinnande och självmedvetenhet. En sådan attityd, i kombination med en hälsosam aptit och bättre sömn, utgör inte sällan skillnaden mellan "att dö av" aids och "att leva med" aids.
Cannabis lindrar också lättare smärttillstånd och vissa svårare sådana samt underlättar även för äldre människor som lever med artrit, sömnsvårigheter, kraftlöshet och andra ålderskrämpor, så att de kan leva med större värdighet och bekvämlighet. Både folktron och läkarvetenskapen känner till att cannabis är den bästa behandlingen för demens, senilitet och kanske Alzheimer, för förbättring av minnet och hundratals andra användningsområden.
En människas övertygelse
Patric Mayers, med sitt vittnesmål och personliga lobbyverksamhet, var nyckelperson i att få domstolen i California att tillåta cannabis för medicinskt bruk. Mayers liv räddades 1976 när hans läkare bröt mot lagen och rådde honom att använda cannabis mot illamående i samband med kemoterapibehandling. Vid denna tidpunkt vägde Mayers endast 42 kg till följd av sin cancer. Den lättrökta cannabisen lättade Mayers illamående och gav honom aptiten tillbaka. Om denna egenskap hos cannabis fick undersökas i laboratorier skulle den förmodligen revolutionera läkarvetenskapen och forskningen över hela världen. Istället motarbetas det medicinska värdet hos cannabis därför att det inte går att göra pengar på det.
Mayers mottog de "finaste blomsterknopparna från Thai och sinsemilla" gratis från langare och elever i den juridiska skola Meyers studerade vid när han fick cancer 1975.
När han senare levde frisk och vid full vigör i Los Angeles, fick Mayers 1981 höra att statsdomaren, ansvarig för det medicinska cannabisprogrammet, vägrade att ge ut statligt odlad eller ens beslagtagen marijuana till cancerpatienter, cannabis som han själv hade laglig tillgång till att låta läkarna skriva ut till döende patienter.
Mayers vrede över denna och andra liknande händelser fick 1982 gehör i media. Det ledde till att främst tidningen Los Angeles Times och Willie Brown, talman i staten Californias rådsförsamling, drev en begäran att 1979 års marijuanalag skulle hörsammas.
USA:s militära medicinska fältguide, The Merck Manual, slår fast:
"Kronisk eller periodisk användning av cannabis eller cannabissubstanser framkallar ett visst psykiskt beroende på grund av de önskvärda subjektiva effekterna, men inget fysiskt beroende; inget abstinenssyndrom uppstår när drogen slutar användas.
Cannabis kan användas på en episodisk men långsiktig basis utan tecken på social eller psykisk disfunktion. För många användare är begreppet beroende med sin uppenbara bibetydelse troligtvis fel applicerad.
Många av de påståenden rörande stark biologisk påverkan är fortfarande osäkra, men några andra är det inte. Trots accepterandet av de "nya" farorna med marijuana, finns fortfarande inte mycket som pekar på biologiska skador även bland de som är relativt vana användare. Detta gäller även på de områden som har undersökts intensivt, som t.ex. lungfunktioner, immunologiska funktioner och de reproduktiva funktionerna. Marijuana som används i USA har en högre halt THC än förr i tiden. Många motståndare använder dessa fakta i varningar, men det huvudsakliga motståndet mot drogen vilar på en moralisk och politisk, och inte en toxikologisk, grund."
Merck Manual of Diagnosis and Therapy, femtonde utgåvan, 1987, Robert Berkow, M.D., chefredaktör. Publicerad av Merck Sharp and Dome Research Laboratories Division of Merck and Co., Inc. (Pharmaceutical) Rahway, New Jersey 1987.
En av de mest respekterade medlemmarna i brittiska Royal Academy of Sciences (kungliga vetenskapsakademien) var under 1800-talet dr W.B. O’Shaugnessy. Hans rapport år 1839 om bruket av cannabis inom läkekonsten var lika viktig för västerländsk medicin under denna tid som upptäckten av olika antibiotiska preparat under 1900-talet.
År 1860 slog Committee on Cannbis Indica inom Ohio State Medical Society fast att: "det vin som vår Frälsare fick att dricka innan han korsfästes var, med största sannolikhet, en anrättning gjord på indisk hampa."
I konspirationen mot hampa beskrivs hur det amerikanska läkemedelsverket AMA (American Medical Association) och flera läkemedelsföretag argumenterade mot genomförandet av lagen som totalförbjöd hampa år 1937 (Marihuana Tax Act ).
Mot bakgrund av hampväxtens breda medicinska användningsområde och det faktum att bruket av cannabisextrakt aldrig hade skapat några fall av beroende, missbruk eller dödsfall till följd av överdosering. Istället framlade man fakta som pekade på att cannabis med modern forskning skulle kunna utvecklas till en "mirakelmedicin", när man väl lärde sig isolera de aktiva beståndsdelarna i cannabisplantan och utveckla doseringen. Efter 1937 skulle det dock dröja 29 år innan forskare i USA åter fick möjligheten att undersöka cannabisplantans medicinska egenskaper.
År 1964 lyckades dr Raphael Mechoulam på universitetet i Tel Aviv/Jerusalem isolera THC (Tetrahydrocannabinol) Delta-9. Denna framgång bekräftade professor Taylors arbete på University of Princeton under 1930-talet, då ett forskarlag lyckades identifiera förelöparna till naturligt THC Delta-9.
Sedan 1964 har man lyckats isolera mer än fyrahundra olika aktiva ämnen i cannabis, från över ettusen förmodade aktiva ingredienser. Omkring ett sextiotal av dessa aktiva ämnen har ett terapeutiskt värde.
Under 1960-talet började det bli alltmer populärt bland unga amerikaner att röka marijuana. Oroliga föräldrar tog initiativet och samlade in medel till dussintals, och senare hundratals, studier av marijuanans inverkan på människans hälsa. Djupt rotad i den äldre generationen fanns 30 år av skräckhistorier från den federala narkotikabyråns chef Harry Anslinger och William Randolph Hearsts tidningar, vilka alla handlade om mord, grymheter, våldtäkter och sinnesslöhet i samband med bruket av marijuana.
Läs mer i konspirationen mot hampa
Undersökningar som bekostades av staten visade plötsligt en helt annan sida, och den skräck som fanns i USA att marijuana skulle skapa både våldsamheter och pacifism började gradvis släppa. Hundratals rapporter talade om de dolda möjligheter som fanns i cannabisplantans sammansättning som kunde användas i medicinska sammanhang. Snart kom även forskarrapporter som presenterade positiva resultat i behandlingen av astma, grön starr, illamående p.g.a. kemoterapi, anorexia, tumörer och epilepsi liksom en allmän användning av cannabisextrakt som antibiotika. Framgångar kunde också konstateras i behandlingen av Parkinsons sjukdom, multipel skleros, olika bristtillstånd samt ett stort antal andra fall som krävde närmare studier. Före 1976 förekom nästan varje vecka rapporter i medicinska tidskrifter och i dagspressen i USA om positiva resultat i terapeutisk behandling med cannabisextrakt.
I november 1975 möttes de flesta ledande forskare på detta område i Asilomar Conference Center, Pacific Grove i California. Seminarierna bekostades av NIDA (National Institute of Drug Abuse) för att offentliggöra ett kompendium med deras samlade studier. När seminarierna avslutades reste nästan samtliga deltagare en begäran att den federala regeringen omgående skulle avsätta skattepengar till ökad forskning. Många av dem ansåg att cannabis skulle bli en av världens främsta mediciner under 1980-talet. Året efter kom dråpslaget när en plötslig regeringspolicy återigen förbjöd all federal forskning på cannabis för terapeutiskt bruk.
Genom en intensiv lobbyverksamhet lyckades de privata läkemedelsföretagen i USA förmå den federala regeringen att till dem överlåta finansieringen och slutprövningen av hela forskningen kring cannabis. Deras argumenterade gick bl.a. ut på att de då skulle få tid att ta fram syntetiska ersättningspreparat (vilka kan patenteras...), utan kostnader för den federala regeringen och utan risken att patienterna skulle bli "höga". Forskningen skulle bara bedrivas på THC Delta-9, inga av de över fyrahundra andra potentiella terapeutiska beståndsdelarna i cannabis.
1988 konstaterade DEA:s egna domare, Francis Young, efter att ha gått igenom hundratals dokument från DEA och NIDA som talade emot de bevis som presenterades av cannabisreformister, att "marijuana är en av de säkraste terapeutiskt aktiva substanserna mänskligheten känner." Trots detta beordrade DEA:s chef John Lawn den 30 december 1989, att cannabis skulle fortsätta att klassas som narkotika på Första Listan (Schedule One), och att cannabis saknar kända medicinska användningsområden. Dessa bestämmelser vidhölls ännu mer nitiskt av hans efterträdare Robert Bonner, som utsågs av president Bush d.ä. och satt kvar under Clinton.
Beräkningar som gjorts i USA visar att de privata läkemedelsföretagen (t ex Eli Lilly Co., Abbott Labs, Pfizer, Smith, Kline & French) skulle förlora miljontals eller miljardtals dollar årligen, och ytterligare miljarder i länder i tredje världen, om cannabis skulle legaliseras.
Eli Lilly kunde senare presentera Nabilone och även Marinol, vilka är syntetiska försök att efterlikna THC Delta-9 och man lovade regeringen fortsatta stora resultat. I tidskriften Omni kunde man läsa 1982 att: efter nio års forskning som kostat tiotals miljoner dollar, anses Nabilone vara i stort sett verkningslöst i jämförelse med äkta, hemmaodlade cannabisknoppar som är rika på naturlig THC, dessutom fungerar Marinol på endast 13% av patienterna. Tidskriften Omnis och andra instansers krav på att åter tillåta naturliga cannabisextrakt i allmänhetens hälsointresse möttes med fortsatt tystnad från den federala regeringen.
I USA finns omkring 4000 organisationer som går under parollen "Familjer mot marijuana" eller liknande. Hälften av deras verksamhet finansieras av privata läkemedelsföretag och apotekarorganisationen Pharmacists against Drug Abuse. Den andra hälften sponsras av Action (en gren av den federala VISTA) samt sprittillverkare, bryggerier och stora cigarettmärken som bl.a. Anhauser Busch, Coors och Philip Morris, eller genom deras reklambyråer.
1983 skrev den största tidningen i Colombia, Periodical el Tiempo, att samma läkemedelsföretag som driver korståg mot marijuana i USA även sysslar med att "dumpa" över 150 olika sorters illegala och farliga läkemedel på marknaden i Columbia, Mexico, Panama, Chile, El Salvador, Honduras och Nicaragua. Dessa påståenden motsades inte av USA:s regering eller de farmaceutiska bolagen. Några av dessa läkemedel har förbjudits av livs- och läkemedelsverket FDA i USA (Food and Drug Administration) och motsvarande instanser i många länder i Europa därför att man vet att de kan orsaka undernäring, missbildningar och cancer. Ändå säljs de öppet över disk till ovetande människor i tredje världen. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att en halv miljon människor i tredje världen förgiftas varje år av läkemedel och bekämpningsmedel som sålts av företag baserade i länder där de är förbjudna att användas.
Under Ronald Reagans presidentperiod gick år 1983 en försiktig anmodan ut till universiteten och forskarna i USA att man skulle förstöra all forskning som genomförts på cannabis mellan åren 1966-76, inklusive de kompendier som fanns tillgängliga i biblioteken. Läkare och forskare förlöjligade detta makalösa försök till censur så till den milda grad att planerna bordlades... för tillfället. Trots detta försvann stora mängder information, bl a originalet till filmen "Hemp for Victory" som var en propagandafilm för hampodling som producerats av USDA. Även omnämnandet av filmen försvann ur många arkiv. Många kopior av USDA:s Bulletin 404 försvann också ur nationella arkiv.
