Hampan i världshistorien

Hampan har använts över hela världen sedan urminnes tider och nedan text är endast en liten sammanfattning över länders användningsområdena. Vill du fördjupa dig mer om hampans betydelse och användning i världshistorien titta i litteraturförteckning här.

KINA
I Kina har hampa odlats sedan forntiden som styrks av arkeologiska fynd, bl a i en 12 000 år gammal gravplats i Taiwan hittat en lerkruka med markeringar gjorda av hampsnören och en avlång stenmortel som använts för att bearbeta hampa. I en ca 6000 år gammal gravplats i provinsen Zhejiang har man funnit flera olika tyger vävda av hampfiber.

I skriften Shu Ching beskrivs hur provinsen Shantung tedde sig för nästan 4500 år sedan. Ett land rikt av silke, hampa, furor och märkliga stenar och hur folket i Henan-dalen hyllar sina härskare med gåvor av hampa. Krigsherrarnas arméer hade rustningar som hölls samman av hamprep och bågsträngar av hampa var så överlägsna de av bambu att det kunde avgöra ett slag.

EUROPA
Under större delen av 1700-talet och in på 1800-talet producerar Ryssland ca 80% av all hampråvara och hampprodukter som förbrukas i västvärlden där Sverige importerade mycket av hampan som användes för den storskaliga produktion avsedd för 

grova textilier för segel och militärt bruk. 

Den finaste textilfibern kom dock från Italien men även forna Jugoslavien, där de högväxta fiberhampans långa och glansiga fibrer kallades för "det vita guldet" spanns tunnt till fina och starka konfektionstyger.

USA
Den tyske ingenjören Rudolph Diesel uppfann dieselmotorn redan 1893, vilken var tänkt att drivas av en mängd olika bränslen, särskilt av fröoljor och andra vegetabiliska oljor.

Ford Motor Company i USA drev under 1930-talet en framgångsrik försöksanläggning i Michigan där man framställde nya material och olika biobränslen. En av de främsta råvarorna i dessa experiment var hampa, vilken bl.a. växte på Henry Fords privata ägor.

1937 samlade Ford till en pressvisning av en ny bilmodell. Inför fotograferna gick man lös på bilen med en slägga. Karossen var gjord av en organisk plast innehållande hampfiber vilket fick släggan att studsa och knappt ge en enda skråma. Dessutom kunde motorn drivas på etanol, vilken kan framställas av hampfiber och andra växtfibrer.

Efter dokumenterade påtryckningar från den petrokemiska industrin med oljebolaget Rockefeller och DuPont som gjorde bl a plaster av råoljai petsen och med hjälp av mediamogulen William Randolph Hearst  aggressiva och rasistiska kampanjer mot droger som onyanserat blandade ihoip industrihampan ihop med 

Marijuanaplantan. Detta ledde till Marijuana Tax Act 1937 vilket förbjöd all användning av Cannabis som effektivt satte stopp för Henry Ford och andra innovatörer och tillverkare från att på allvar konkurrera med den petrokemiska industrin. 

Under andra världskriget såg sig USA tvungna att pausa förbudet i behöv av material för militären och uppmuntrade till hampaodling där man t o m kunde byta värvning mot att stanna hemma och odla hampa. När George HW Bushs som pilot i andra världskriget blev nedskjuten över söderhavsön Chi Chi Jima seglade han ner klädd i textilier och i en fallskärm gjord av hampa.

Förbudet att använda all form av Cannabis återinfördes vid krigets slut och spred sig sedan över världen i form av rekommendationer och förbud. I Sverige förbjöds hampaodling 1972 och blev lagligt igen 2003, 

Hampa - en svensk kulturväxt

Bilden föreställer en gamman skolplansvensk på Cannabis Sativa, en gröda som länge odlats på gårdarna för sjålvhushållning för tillverkning av textilier för kläder, dukar, sängkläder mm. näringsrik mat (fröna) till både människa och djur, fiskeredskap, säckar, djurströ och rep.

Arkeologiska fynd visar att hampa odlades redan under tidig medeltid i bl a Jämtland under 200- och 300-talet, i Mälardalen, Dalarna och på Gotland. Under 1100- och 1200-talet uppräknas i Västmannalagen och Östgötalagen lin, hampa, bönor ärter, vete och råg som de sex viktigaste grödorna i Sverige. Senare omtalas hampa som basgröda även i Upplandslagen.

Gustav Vasa inser till fullo hampans värde under 1500-talet, inte bara för allmänhetens vardagsbruk utan också som betydelsefull råvara för arméns och flottans behov. Flera efterföljande svenska konungar anbefaller utgivandet av skrifter om hampa.

1628 sjunker Vasa i Stockholm. Enligt Vasamuseets beräkningar så fanns det ca 11 ton hampa ombord i form av rep och segel.

På 1700-talet ger svensken Carl von Linné hampan det latinska familjenamnet Cannabis sativa, vilket fritt översatt betyder "hampa".